Uppsatsens analysomrÄde Àr uppkomsten av regional integration och prÀgeln pÄ samarbetet inom den Afrikanska unionen. PÄ en kontinent som ofta betraktas av omvÀrlden som ett hjÀlplöst problemomrÄde har unionen uppstÄtt som ett forum för samarbete och enighet. Kontexten ur vilken Afrikanska unionen uppkom skiljer sig frÄn tidigare afrikanska samarbeten. Med hjÀlp av integrationsteorin neofunktionalism och systemteorin neorealism undersöks, utifrÄn sex hypoteser, faktorer som har bidragit till unionens existens och vad den prÀglas av idag. Fokus ligger pÄ unionen i sig och inte pÄ teorierna.

The purpose of this study is to investigate differences of how the Swedishemployees union ?Unionen? communicates with its members, on one hand thosewho are members of local union clubs and on the other non-club members. Thenumber of non-club members has increased due to labour market changes implyingthat workplaces have been fragmented and hence affect the possibility to form localunion clubs.The questions posed in the study are: How does Unionen communicate with itsmembers? How does the communication differ between club members and non-clubmembers? What are the preferences of UnionenÂŽs members as far as communicationwith the central organization? What kind of information do the members seek andhow do they find it? What values does Unionen represent? Are there differencesbetween the messages that Unionen is sends out and how members and non-clubmembers, respectively, perceive them?A case study method has been used applying both quantitative and qualitativeanalyses. Quantitative methods have been used in illustrating the number ofdiscussion subjects at UnionenÂŽs website, the members needs for receivingcommunication and channel usage while qualitative methodologies have been usedin interviews with UnionenÂŽs members, club chairmen and union representatives aswell as semiotic picture analyses and analyses based on methods of Uses andgratifications theory.One conclusion of the study is that two significant differences of communicationhave been found between members and non-club members.

Europeiska Unionens inflytande har stÀndigt ökat och med detta har en aktuell frÄga uppstÄtt, nÀmligen huruvida unionen Àr en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrÄn tvÄ tidpunkter och grundar sig i tvÄ fördrag. Den första tidpunkten Àr Maastrichtfördragets ikrafttrÀdande och den senare Àr Lissabonfördragets ikrafttrÀdande och utifrÄn dessa tvÄ tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnÄ syftet Àr en innehÄllslig idéanalys dÀr Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrÄn demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Den ekonomiska och monetÀra unionen Àr tÀnkt att öppna den sista dörren, de olika valutorn, för en Ànnu smidigare handel inom EU. Sverige kommer att stÄ utanför unionen frÄn start den 1 januari 1999, men de svenska företagen kommer ÀndÄ att pÄverkas av införandet av den gemensamma valutan euron. Syftet med vÄr uppsats Àr att se vilka redovisningsproblem som de svenska smÄföretagen kan koma att stöta pÄ nÀr euron införs i EU-lÀnderna som gÄr med i EMU frÄn start. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med personer insatta i vÄrt problemomrÄde. UtifrÄn svaren tillsammans med övrigt material sÄ kom vi fram till att smÄföretagens redovisning kommer att pÄverkas i olika omfattning och pÄ olika sÀtt beroende pÄ typ av företag.

Trade Unions are finding it increasingly challenging to appeal to employees and all trade unions alike are encountering new challenges to attract and retain members. Additionally a more diversified and educated labor market is creating demands for trade unions to better meet individual needs. The purpose of this study was to explore and analyze the role of branding in Unionen, the largest white-collar trade union in Sweden, and how branding efforts help in attracting and retaining trade union members. The theoretical foundation of this thesis is based on theories related to corporate branding and relationship marketing. Furthermore, the study develops and introduces the concept of member branding in the context of trade unions.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjÀnstemannaförbundet Unionen dÀr fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen sÄ har tvÄ intervju gjorts med en deltagare var frÄn Vision och HandelsanstÀlldas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frÄgor. Det handlar om frÄgor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas instÀllning till fackens verksamhet förÀndrats. Det flexibla arbetet Àr en sÄdan frÄga.Flexibelt arbetet som fenomen framstÄr som nÄgot komplext för fackförbund.

Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Brucellos Àr en zoonos med stor samhÀllspÄverkan sÄvÀl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av vÀrldens dÀggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos vÀrddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen drÀktighet skall betraktas som misstÀnkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekÀmpa sjukdomen helt och inriktar sig frÀmst pÄ Brucella abortus och Brucella melitensis men Àven till viss del Brucella suis dÄ dessa anses höra samman med sÄvÀl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemslÀnder med finansiella bidrag till de nationella bekÀmpningsprogrammen.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads lÀn. Detta har gjorts i förhÄllande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjÀnat som ett analytisktverktyg dÄ det gÀller att studera Kaliningrads förhÄllande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begrÀnsningar för att fÄ en s.k. ?sÀrskild status? iRyssland.